Jag har så så mycket jag vill skriva! Jag är så otroligt nöjd med att jag är jag. Tänker vara ego och få er att förstå varför jag är så nöjd.
Mitt liv har varit tungt och jobbigt många gånger om.. Det började med att min mamma fick bröstcanser 2006 (om jag minns rätt), som tur var så var det ej en elakartad. Hon klarade sig utan större bekymmer men genomgår fortfarande operationer för att få tillbaka brösten.,. Hon har gjort ca 12 st på ca 5år.. Året efter de dör min farmor hastigt..och ett år senare fick min älskade pappa canser och avled efter en mycket jobbig tid.
Finns att läsa om här på bloggen.
Året efter det, början av 2010, hamnade min dåvarande pojkvän i koma efter att han trillat och slagit skallen. Jag trodde så klart att han aldrig skulle klara sig då jag 4 månader innan sett min pappa försvinna ifrån mig. En jobbig period som inte verkade ha något slut. Han klarade sig och är återställd idag, men den perioden glömmer jag aldrig..
Ett halvår efter det när jag kommer hem från mitt nattjobb kl sex på morgon är min mamma helt borta, hon har över 40 grader i feber och jag fattar ingenting. Jag ringer efter ambulans som snabbt kommer och hämtar oss. Ilfart till sjukhuset och jag får veta att en av hennes proteser har blivit infekterade -kod RÖD, mamma håller på att bli septiskt. Läget är väldigt o-stabilt. Vi måste operera henne NU! .. Nej nej nej.. inte mamma också..
Efter operationen säger läkarna att mamma hade kunnat dö om hon inte hade opereras..
Mamma klarar sig fint och livet går vidare.
Ett år senare köper jag min drömhäst som jag älskar över allt annat på jorden! Jag skickar iväg på lösdrift efter ca 2 mån så hon ska få leka med andra unghästar.. Hon står på lösdriften i motala i ca 4v sen ringer ägaren till lösdriften och säger att hon inte kan stå kvar. Vi ska flytta, du måste hämta henne i morgon.. PANIK! Måste fixa stall, transport, foder.. ja allt.. Åker och hämtar henne och möts av ett tomt stall med bara min ynkliga lilla älskade 1,5 åring som är heelt förstörd.. Hålväggar, hovbölder , mager osv.. Pi(som hon heter) blir jätte sjuk och det tar ca 4-5 mån innan det går att få kontroll på alla åkommor dom gett henne! JÄVLA idioter.. Att man kan förstöra en häst så fort.. Stackars lilla älsklingen. Veterinären sa att hon vägde ca 150kg för lite, de är inte säkert att de går att fixa henne.. Men JAG gav inte upp, pencelinsprutor , hovslagare,veterinären.. massa, massa pengar och massa kärlek..
Killar tänker jag inte ens nämna i min berättelse, för dom är en baggis jämfört med allt de här..
Så då var den tråkiga delen över..
Idag har jag två fullt friska hästar Pi och Luna, jag har en underbar lägenhet, en fullt fungerande bil, ett toppen bra och välbetalt jobb som jag stormtrivs med och såklart så många underbara vänner och en super underbar familj som alltid finns där!
Jag har sett och varit med om så mycket tråkigt i mitt liv så jag VET när jag har det bra och det har jag verkligen nu. Det var en lång och oerhört jobbig resa hit, men nu står jag här med fötterna på jorden och jag mår bra! Det är väl det absolut viktigaste?
Yesterday is history, tomorrow is a mystery, and today is a gift