Har så mycket jag vill skriva. Men tror inte att jag kan få någon att förstå hur jag tänker. Dom som står mig närmas förstår ju inte ens.!
Hur många vägskäl ska man behöva stå i under sitt liv..? Jag vet inte rikgti hur jag ska göra nu. Och när allt omkring rasar samtidigt så gör ju inte det saken lättare...!!! Jag vill ha en lägenhet och ett jobb skapa ett eget liv utan att någon stör mig. Jag vill kunna ta egna beslut , träffa vem jag vill, lära mig av mina egna misstag.
Orkar inte bli förbjuden, vill inte höra att om du träffar (han/hon) så vill jag inte se dig mer.. Alltså sånt pallar ingen människa med. Å någon gör tvärt i mot hur (han/hon) lär.. HELT FEL! Lev som du lär säger jag bara...Tror jag snart tar ett steg ut ur det här.. Vore väldigt skönt!
Tack Terese för att du har stått där med mig i stormen..